Han tog upp sin mobil och lös och mycket riktigt, den var sönder bränd. Jag gjorde mitt bästa för att intala honom att den inte alls var bränd och han tvingade mig att smaka. Försiktigt förde jag den mot munnen och tog en riktig bebis tugga. Den lilla tuggan smakade ren kol, men jag klistrade på ett fake leende samtidigt som jag mm:ade. Han kollade på mig och såg förmodligen att jag bluffade.

En hel rad med berättelser om hur Louis hade mísslyckats yttrades och jag satt hela tiden med ett självgott leende på läpparna. Precis när Harry skulle berätta en grej så spände Louis upp ögonen och fullkomligt slängde sig över mig tills han nådde Harry och täckte över hans mun. Harry skrattade hysteriskt medan vi andra satt frågandes. Jag hade Louis på mig och Harry som lutade mot mig. Wow killarna gillar närhet, come to mama.

Alla skakade på huvudet och Niall satte sig ner ännu en gång. Stackarn, han kunde ju inte hjälpa att han åt som en häst. Jag började bli trött och längtade riktigt efter min varma, mjuka och overkligt sköna säng. Efter min tredje gäsp gav jag upp.

Harry reste sig upp först och stog och stampade med foten samtidigt som jag samlade ihop mina prylar. Dom låg lite här och var så jag sprang fram och tillbaka. Till slut orkade jag inte leta mer så jag bad Alyssa att kolla om det var något kvar sen när dom gick. Jag slängde tygväskan över axlen och gick upp brevid Harry. Vi gick i ett sånt där snigel-farts-tempo, det är ju så skönt att nästan släpa fötterna efter sig. Klart jag hade varit tveksam till om jag ville gå med Harry men helt ärligt så ville jag inte gå hem själv för risken att träffa på Jason var alldeles för hög och skräckinjagande.

Efter lite kallprat om mitt namn som verkade vara så otroligt intressant så samlade jag mig mod för att ta upp 'situationen' mellan oss. Det var tvunget att göras.

Vi skrattade bort det och det kändes riktigt bra. Vi hade pratat ut och kommit överrens. Vi sa hejdå och jag gick innan för dörren och med en gång krashade i sängen med ansiktet först. Jag kunde höra hur jag själv snarkade men orkade inte bry mig, till slut for jag bort till drömmarnas land. Peter Pan come take me away.

It felt good, knowing that we were just friends. She was a sweet girl and all but it just wasn't meant to be. Not now anyways, I'll just have to appreciate the last days we have before going back to London and keep on fake dating that troll. It was harder than the 'job', I had to pretend that I have feelings for a girl that I actually hate. She is rude and loud, to be honest I can barley think of one single thing that I like about her, she is just annoying. I went home to Zayn's house and picked up the doorcarpet and saw the key right away. It was a really bad hiding place for a key but we didn't have any insipration what so ever and if we putted it somewhere else we would forget about it and lose it anyway. I unlocked and crashed in to the sofa. Just laying there and think made me tired and the last thought that entered my mind before I fell asleep was that we were going back soon. I didn't want that day to come just yet.

---

I'm tired as FUUUUUUUCK. Men vad gör jag inte för er? Ni är ju så himla gulliga hela bunten! Puss på er.