Jag bara log och nickade, jag kunde inte avgöra om det var gulligt av honom eller om det var lite scary. Men han var ju söt och en sommarromans hade jag då aldrig sagt nej till. Jag sträckte över min mobil till Niall och han började intensivt knappra in sitt nummer och namn, min blick gled över till Zayn som små fnittrade åt situationen och gav mig en ursäktandeblick. Jag fick tillbaka mobilen och han hade döpt sig själv till: loverboy. Jag började små skratta men Niall var dödsallvarlig. En riktigt skum kille de där ändå.

Och där blev Zayn röd. Jag visste själv hur hemskt det var att rodna så jag klappade han bara på ryggen och gav en sympatetisk blick. Dem gick ut och vi vinkade till varandra och så fort dörren hade stängts hoppar Alyssa på mig.

Jag tänkte på det mer och mer för varje tomt glas jag plockade upp. Men det var inte troligt för mig. Varför skulle dem vilja ha mig? Jag är ju bara en enkel tjej från Bradford, som vilken annan tjej som helst. Medan dem var ruggigt snygga och trevliga. Varje tjej slängde sig säkert efter dem. Tydligen var min städning mycket mer effektiv när jag funderade på något för efter 15 minuter var vi klara inomhus. Alyssa som nog hade märkt att jag var lite frånvarande sa att jag skulle gå hem så skulle hon fixa utsidan. Jag gjorde som hon sa, ännu en gång GICK jag hem. Denna gången kom inte mamma rusandes mot mig så fort jag öppnade dörren utan satt förmodligen framför tvn eller något liknande. Jag lunkade upp för trappan och märkte att det värkte i musklerna. Om jag hade fått träningsverk för att jag hade gått skulle jag skämmas! Jag slängde mig i sängen och stirrade på mobilen. To text or not to text, that's the question. 

---

Jag får lite panik över att jag inte har en bra handling och är osäker på om jag går för fort fram. Helt ärligt så har jag inte planerat denna novellen speciellt mycket utan jag skriver utgående för hur jag känner den dagen jag skriver. Därför kan karaktären Ali ha humörsvägningar som få.