Jag blinkade med ena ögat och bytte snabbt ämne. Jag märkte att både Harry och Liam försökte läsa mitt ansiktsuttryck men jag gav dom inget, inte ens en ledtråd. Jag började snabbt prata om fifa. What can I say? Jag älskar att reta folk. Harry gav mig en sur min medan jag satt där med ett oskyldigt uttryck. På något vänster lyckades Harry byta ämnet till att festa, men inga sura miner. Festa var ju trots allt en av mina favorit saker att göra.

Jag skrattade och rykte på axlarna. Klockan hade hunnit bli mycket och desvärre var det dags för mig att vandra hem. Jag sa hejdå och kramade om dom. Harry hade tänkt att följa med mig ut till hallen men jag hindrade honom. Det var inte det att jag inte ville vara ensam med honom utan det var mer det att jag nästan blev svettig av att knyta mina skor och det var en aning skämmigt. När jag kom utanför dörren slog den friska sommarnatts luften mot mig och jag tog ett djupt andetag och log. Jag vandrade sedan hem i min ensamhet.

---

Ett litet kort kapitel nu för att jag hade tråkigt. Men nu ska jag vara lite aktivt och faktiskt gå ut o springa! Vad har hänt med världen?!?!!?! Peace

Jag kollade på Liam som rykte på axlarna och jag gav upp och startade en ny match, denna gången mot Liam. Jag gav som vanligt allt. Jag tänkte inte göra mig dålig. Jag ger alltid mitt bästa även om det bara gäller en fifa match. Helt plötsligt blev allt svart. Jag vet vad ni tänker: blev hon medvetslös nu? Men nej, det var bara någon som höll för mina ögon. Jag log men fortsatte av köra i och med att jag visste exakt vart jag var på planen och sprang bara mot mål och skjöt. Jag hade ingen aning om i fall jag gjorde mål eller inte men det kändes liksom bra.

Vi spelade klart matchen och jag vann. Liam som var en bra förlorare tog det som en heder att få chansen att möta mig. Liam och Harry startade en match mot varandra och jag gick in i köket för att hämta ett glas med vatten. När jag står och dricker mitt vatten i köket så vibrerar en mobil brevid mig. Nyfiken som jag är var jag tvungen att kolla lite snabbt.  From: Louis -  You know what we talked about before, let Niall have the chance with her first. He really likes her and you're not going to ruin that. Say hello to everyone for me.  Helt ärligt så tänkte jag inte mycket på saken utan tyckte att det var uppenbart att dom snackade om någon kändis eller modell. Jag gick tillbaka in till vardagsrummet och såg att både Liam och Harry var helt inne i spelandet. Jag satt och pillade på min mobil ett tag och fick ett sms från Jason: Ali, where are you know? I need to see you and you know what? You are going to have to meet me!  Jag suckade högt och gick vidare med livet.

Jag kunde inte riktigt läsa Harrys ansiktsuttryck och det störde mig. Jag var alldeles för van vid att veta allting. Jag satt och stirrade ett tag på honom och han började le efter ett tag. Sedan kollade han på mig och pekade fuck you. Jag gjorde en upprörd min som sedan ledde till en bitchblick. Det var en hel parad med miner. Jag blev lite 'tagen på sängen' när Liam plötsligt avbröt oss.

Liam bara skrattade och gjorde duckface. När jag tänkte efter var vi jäkligt udda egentligen.

---

Ännu en gång besöksrekord!! Shit pommes. Nehe nu ska jag fortsätta att kolla på beachvolleyboll i hopp om att få se Danielle dansa. Dem spelade WMYB förresten, proud directioner! Hahah dör på kattbilden också!

Louis räckte genast upp handen och resten var lite fundersamma. Till slut sträckte Alyssa upp handen och då gjorde även Zayn det. Niall kollade på mig och sökte ögonkontakt men jag ignorerade honom för jag ville inte att han skulle avgöra sitt beslut på grund av mig men han gav till slut upp och räckte även han upp handen. Jag kollade på Harry och Liam som satt helt oberörda.

Jag nickade gillandes mot Harry och lät blicken glida över mot Liam som gjorde tummen upp. Vi bad om notan och delade upp allt. När det var avklarat så stod vi i en grupp utanför resturangen och jag hade ett litet samtal med Alyssa.

Vi sa hejdå och Harry la armen över mig när vi gick därifrån. Vi lyckades få tag i en taxi som tog oss hem till Zayn. Vi gick in i huset och det kändes en aning konstigt att vara här utan Zayn. Killarna slängde sig i soffan och tog upp all plats. Jag satte mig då på golvet och lutade ryggen mot soffan.

Harry gav ifrån sig ett förvånat uttryck och jag pogramerade snabbt in xboxet och satte sedan igång fifa. Jag hörde i bakgrunden hur Liam retade Harry för att han hade blivit ägd av en tjej. Jag log lite försiktigt men gjorde allt för att inte visa det för dom. Jag vände mig om när mitt leende försvunnit och fifat var i full gång. Jag gjorde plats i soffan och satt med koncentrerade ögon på tvskärmen.

Jag kollade på Harry och fnös. Han skulle åka på så mycket stryk. Jag valde som sagt United och Harry valde Liverpool. Matchen började och Liam satt på helt spänn. Jag tryckte vant på knapparna och slappnade av.

---

Var tvungen att ta med lite av min fotbolls sida. Kollade på os samtidigt som jag skrev detta och kom på hur mycket vi överskattar våra idrottare. Det går ju åt helvete för oss i alla grenar!

Jag små skrattade och la ner menyn. Allas blickar ändrades från otåliga till belåtna när servitören kom. Precis som jag trodde skulle Alyssa ha en sallad. Jag kollade då på Harry och han log stort och försökte hålla sig för skratt. Jag höll mig till mitt val och beställde en hamburgertallrik. Vi satt och så pratade om lite allt möjligt tills vi blev avbrutna av tre tjejer i 14 års åldern.

Killarna ställde sig upp och samma sak gjorde jag. En tjej med halvlångt brunt hår räckte över hennes telefon till mig och log. Jag log tillbaka och gav dom direktioner över hur dom skulle stå så att alla fick plats. Jag tog så många kort som möjligt så att tjejerna skulle ha många att välja emellan. När dom alla hade ståt där och smilat i 2 minuter så blev dom lite otåliga och fråga om jag hade tagit än. Jag bara log och gav tillbaka mobilen. Tjejerna kramade om killarna och gick sedan. Alyssa var nyfiken och var tvungen att fråga.

Jag hade alltså fått höra killarnas första single som inte ens släppts än. På någon nivå så kände jag mig viktig på något udda sätt. Maten kom in och en tystnad lade sig över bordet. Alla glupskade i sig och mm:ade. Jag tryckte i mig maten och hann knappt tugga klart och svälja innan jag stoppade in mer. Jag hade inte märkt hur hungrig jag var. På grund av att jag åt så snabbt så blev jag snabbt så mätt att jag trodde att jag skulle spy. Jag lutade mig tillbaka och pustade ut.

Alla kollade upp från sin mat och började skratta och jag kunde inte låta bli utan började skratta jag med.

---

Asså ni är så jäkla underbara! Besöksrekord och rekord på kommentarer! Jag blir så oehörtglad! Ni är bäst!

Jag pratade länge med Alyssa och vi kom båda fram till att det var ett jäkligt onödigt och meningslöst bråk. Vi satt länge och pratade om gamla minnen, alla dumma saker vi hade gjort tillsammans. Det kändes riktigt bra att sitta där och skratta åt varandra på ett kärleksfullt sätt och inte en ända gång pratade vi om killarna.

Jag skrattade lätt och vi bestämde att vi skulle träffas istället. Jag hade precis lagt på då mobilen ringde igen. Jag blev minst sagt chockad när jag såg vem det var som ringde. Jag blev faktiskt lite nervös och velade fram och tillbaka om jag skulle svara eller inte. Tillslut lät jag mitt finger lätt svepa över skärmen tryckte försiktigt telefonen mot örat.

Självklart var dom med och vi skulle gå ut och käka och sedan se vart världen förde oss. Jag skrev ett sms till Alyssa: Change of plans, we're going to meet Niall and the other boys for dinner and then I don't know really.. Haha but come to my place and we'll get ready together? xx   Jag fick inte ett svar och började bli orolig över om något hade hänt och skulle precis ringa henne då dörrklockan gick igång. Jag slängde i väg mobilen och gick mot dörren där jag såg Alyssa stå med världens leende och en stor väska i handen.

Vi gick in på mitt rum och gjorde oss tjejiga. På med kjolar och korseter för vi planerade på att slå på stort.

Jag log mot henne och nickade. Jag gjorde en enkel sminkning med markerade ögonbryn som framhävde hennes vackra ögon. Jag nickade belåtet och hon kollade sig i speglen och log mot sig själv och det tog jag som att hon var nöjd. Jag fortsatte med min egna sminkning och vi var klara efter 20 minuter. Det var först då vi insåg att det var lite mer än 1 timme kvar tills vi skulle möta killarna. Vi satte oss och spelade fifa. Vi var verkligen vinnarskallar vilket ledde till att vi slog ner varandras kontroller och saboterade för varandra. Vi blev så inne i matchen att vi helt glömde bort tiden och fick springa in till resturangen. När vi var bara 20 meter därifrån såg jag 5 bekanta gestalter som var finklädda och jag log på en gång.

---

Ganska meningslöst kapitel men jag har dåligt med insipration och jag kan verkligen inte sluta tänka på en kommentar jag fick som verkligen berörde mig! Angående förra kapitlet så är det väldigt mycket på engelska och om ni vill så kan jag översätta det i ett annat inlägg. Bara att säga till! Tycker ni att det bli komplicerat när jag gör olika P.O.V (point of veiw)? Ni får tyckta till!

Jag blev snabbt utråkad så jag tog upp datorn och bestämde mig för att starta en blogg.

¨I've decided its time to tell the truth. Partly cause I hate fightning with my bestfriend and partly cause I need to get this of my cheast. Some may not belive me, some will. So here's my story. My name is Ali, I am a ordinary girl always has been always will be. My bestfriends name is Alyssa and I love her to death. Actually she's the reason I am doing this, but I'll come back to why later. Anyways it was just an ordinary day and Alyssa was throwing a party and ofcourse I was attending. And well I had a little to much to drink so I don't remember to much from that night. But I do remember that I woke up in this house that was unknown for me. I had no idea where I were but that doesn't really matter. This really nice guy had helped me when I was drunk and offered me his bed to sleep in. You may think that I slept with him but I didn't, he's a to nice guy to do something like that. When I came downstairs there was another guy there and we started to talk. I didn't stay long and when I went to Alyssa's house a while later there they were. The boys where there and looked for me. Thats how Alyssa found out about the two guys  and she imidiatly started to think that I was hooking up with one of them, which is not the truth. I started to hang out with the guys and they introduced me to their friends and they told me something that you won't belive. They told me they were famous and had this band called One Direction. I know what you're thinking, no way? But yeah its true, the boy I slept at was Zayn's house and the other boy was Niall. I spent some time with them and started to get to know them and soon realised that they are some of the coolest guys alive. But still Alyssa had no idea, so when I met her she kept on asking me about Zayn and Niall but I didn't want to tell her cause I was afraid that she would... I don't really know what I was afraid of. So we got in to this fight and I asked Niall to meet me so I could talk things out with him. We met up and talked, then he had to go. Since I know Niall its not likely that he wouldn't send me a text as soon as he got of work but I never got that text. So I called him and he was really mad at me. So now both my bestfriend and the guy that I consider to be my best male friend are mad at me. I just wanted to say that I am truely sorry for whatever I've done to you loverboy and Alyssa now you know the truth. I hope you both can forgive me or at least talk to me about it. Love Ali.¨

En enorm lättnad kom över mig när jag tryckte på save and publish. Jag gick in på twitter och skickade en länk till bloggen till Alyssa och skickade ett sms till Niall med blogglänken. Jag förväntade inte att någon av dom skulle ens bry sig tillräckligt mycket för att läsa det ens men just nu var jag nöjd över att jag bara hade fått fram mitt budskap.

I've been sleeping terrible all night. I couldn't get over the fight that I had with Ali. The worst part is that I am not really mad at her. I woke up early and made a cup of tea and then sat on my bed watching the telly. Suddenly my phone virbrated. It was something from twitter. At first I didn't even open the notification but at last I got to curious and saw that it was from Ali. Just a link to a blog and I clicked on the link. All theese questions flew around in my head I couldn't stop thinking why she would even try to conect with me after last night. The blog was plain, no fancy design just the ordinary that you get when you create a blog. I started to read the post that was named: I'm sorry for being a duche.  I soon found out that this blog was Ali's and I read it with out blinking and felt really bad cause she thought I was mad at her. I called her straight away.

I got the text from Ali but couldn't even care less, last night she basicly told me she was ashamed of me being famous and that she didn't want to tell her friend about me cause she would be embarrased. Suddenly Zayn entered the room.

I said nothing I just sat there and then my stupid phone vibrated again and the Ali text showed again. Zayn took my phone and easly got the code right. And I just watched him do it. Nothing could change the fact that I was mad at Ali. Zayn just stood there and read something, I got really curious and I felt the need to say something.

He threw the phone at me and then walked out the door. I looked at the phone and a long blog post appeared. I started to read and my madness slowly went away.

---

Mycket engelska här ja. I dag är jag så jäkla slut. Blev inte mycket sömn igår och tror att jag även fick tinitus på kuppen. Men kul hade jag, badade mitt i natten samtidigt som killar kollade på. Ta mig tillbaka.

Jag gick med bestämda steg ut från Mc Donalds och hörde hur han skrek efter mig. Hans röst var fylld med ilska. Stegen förde mig hem och även fast klockan endast var fyra så däckade jag i sängen.

När jag vaknade mitt i natten ångrade jag att jag gick och la mig så tidigt.Jag kollade på mobilen men där fanns det bara sms från Jason, inte ett ända från Alyssa eller Niall. Jag suckade högt och tände lampan över sängen. John Blund tog snabbt tillbaka mig till drömmarnas land.

Jag vaknade sedan klockan nio och slängde mig över mobilen för att se om jag hade fått sms från Niall eller Alyssa men inte ett ända sms från någon av dem. Bara en massa sms från Jason där det stod att han ville träffa mig. Att Alyssa inte hade smsat mig var inte förvånande men att Niall inte hade gjort det blev jag nästan lite besviken över. Jag sket att klockan bara var 9 utan ringde han. Och efter 3 signaler hörde man en hes version av Nialls stämma.

Sedan la han på. Jag kunde inte ens reflektera över det han sa. Jag hörde viss ilska i hans röst men ville inte tro på det. Jag skrev ett sms till Zayn: Whats up with Niall?  Det dröjde inte länge innan svaret kom: I've been hoping that you had the answer to that. He's pretty upset and has been ever since he sneaked out to meet you yesterday.

Jag började tänka på vad jag kunde gjort/sagt i går som fick honom att bli arg. Men kom inte på något och jag klassade mig som den största idioten på denna planeten. Jag gömde mig under täcket och hoppades på att allt detta var en dröm.

---

DRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAMAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

En tår rann ner för min kind precis då Niall klev in på Mc donalds, han såg orolig ut och skannade snabbt igenom stället. Uppenbarligen såg han mig inte eftersom att han gick runt som en vilsen höna. Det gav mig tid att torka bort tåren och göra mitt bästa för att förhindra fler tårar. Till slut fick han syn på mig och han halvsprang fram till mig och bara kramade mig. Inga ord behövdes. Det var så skönt att bara sitta där och veta att det finns någon som bryr sig. Även om det bara är små tjafs så finns han här. Jag blev helt ärligt lite besviken när han avslutade kramen. Han granskade mina ögon och såg förmodligen att jag var riktigt nära ännu fler tårar, därför omfamnade han mig igen. Jag blev överväldigad och kunde inte hålla inne tårarna längre. Dom rann ner och Niall kramade mig bara ännu hårdare. Hans t-shirt blev blöt och jag gjorde mitt bästa för att kontrollera tårarna. Jag avbröt kramen och kände att det var dags för ord.

Niall bara satt där och lyssnade. Det verkade som att han på något sätt kunde relatera till det jag hade att säga. Utan förvarning så kramade han mig ännu en gång. Det var verkligen det bästa han kunde göra i den situationen. Det var bättre än några ord alls. Plötsligt vibrerade hans telefon och han backade undan för att få upp den. Jag kollade inte vad det var för att inte verka nyfiken men det var jag egentligen. En rynka uppkom i hans panna och han suckade lätt.

Med det lämnade han mig.

---

Wanna know a secret? Detta inlägget skrev jag igår direkt efter det förra. Är nämligen ganska upptagen i morgon men vill ju inte göra er besvikna så jag stannar up all night för att skriva detta kapitlet. Yolo. Nu ska jag ha pool party, awesomeness!

Jag funderade lite men kom inte på något bra att svara: No I am still alive! But yeah lets go get out for lunch. Grown up stuff you know xx

Jag ställde mig upp och det svartnade framför ögonen. Efter en liten stund hade jag fått tillbaka synen och kände mig inte yr längre. Jag rotade runt i garderoben och hittade till slut en helt vanlig enkel klänning. Jag satte upp håret i en toffs och skippade sminket utan sprang ner och tog på mig skorna och började sedan gå mot Alyssa. Frukost var inte min favorit måltid liksom. Det var faktiskt motsatsen, jag hatade frukost och fick knappt i mig något.

Jag fick bokstavligt talat inte en syl i vädret utan Alyssa försvann lika snabbt som hon kom. Jag stod och vred på mig lite i hennes hall tills hon kom tillbaka i full fart. Den ända förändringen var att hon hade smink på sig, lite för mycket för min smak kanske. Men jag sa inget för det var ju hennes stil. Vi gick ut igen och gick i riktning mot centrum.

Vi gick in i resturangen och betalade för en buffe. Sedan gick jag och tog värsta lastet med mat, kyckling i jordnötsås och fried rice with chicken var favoriterna. Vi satte oss ner vid bordet och på en gång började Alyssa prata om Zayn och Niall. Hon ställde tusentals frågor om dom. Jag ville så gärna berätta för henne att dom var kända men om jag skulle göra det skulle jag inte kunna berätta om att jag har träffat dom ganska mycket det senaste. Alyssa var lite av en kändiskåtis och så fort hon fick reda på att någon var känd så avguda hon dom. Jag försökte därför avstyra ämnet men lyckades inte särskillt bra. Jag ville ju inte ljuga för henne heller.

Jag blev helt klart förvånad. Vi nästan skrek på varandra och för ingenting egentligen. Jag visste att om jag hade börjat berätta om Niall och Zayn så hade jag varit klumpig och råkat berätta om Louis, Liam och Harry och då skulle det till slut komma ut att dom var kända. Jag reste mig upp och gick med bestämda steg ut från resturangen. Jag lämnade Alyssa bakom mig och tittade inte tillbaka. Jag var riktigt tjurig. Jag tog upp mobilen och ringde Niall, fråga mig inte varför.

Niall gick från att vara skämtsam och glad till att bli seriös och orolig så fort jag hade talat. Vi bestämde att vi skulle träffas utanför Mc Donalds om 10 minuter.

---

Eftersom att jag har varit dålig på att uppdatera idag så blev detta kapitlet ganska långt. Awesome eller? Och jag ska alldeles strax fixa designen. Jag ska bara få tummen ur röva. Peace

Jag ska inte ljuga. Första gången jag körde gick klotet i rännan men det var jag inte ensam om. Killarna var ännu sämre än mig om det ens var möjligt. Vi körde ölbowlning så varje gång en gul kägla kom upp blev vi genast mer koncentrerade. Efter några vändor bestämde jag mig för att koncentrera mig och fick en strike. Jag blev minst sagt chockad. Jag gjorde sedan den fulaste segergesten man kan tänka sig, den var i form av ett hopp där armarna flög lite överallt och benen var åt sidorna på något konstigt vänster. Det bjöd på ett skratt i alla fall. Där ifrån gick det bara bättre och bättre, om jag inte fick strike så fick jag spare. Kungen här vaaaaaaa. Det slutade med att mitt lag vann och det visade sig att Niall, Liam och Zayn var riktigt dåliga förlorare som skylde på att deras klot var dåliga. Och självklart när någon var dålig förlorare skulle jag reta dom lite extra.

Zayn fortsatte med att försöka komma på ett bra straff som gjorde att jag skulle sluta reta dom för att dem sög på bowling men lyckades inte speciellt bra. Vi gick längs Bradfords gator och allt kändes riktigt bra. Det var så här en sommarkväll skulle vara, varm och med vänner. Jag visste inte riktigt vart vi gick men tänkte inte så mycket på det, jag var helt upptagen med att reta Zayn, Liam och Niall, även Louis och Harry hjälpte mig och jag såg att dom blev surare och surare för varje mening. Plötsligt stannar vi utanför en bar.

Alla utan Liam verkade tycka att det var en riktigt bra ide men Liam föll för grupptrycket och gick med på idéen. Nu föll allas blickar på mig, med ett frågandes uttryck. Dessvärre fyllde jag inte 18 förrens senare.

Jag kramade om alla och Zayn hade fortfarande kvar den förvånade blicken som när han fick reda på att jag inte var 18. Jag började sedan promenera hem och var hemma på noll tid. Mamma var lite jobbig och undrade vad jag hade gjort hela dagen och massa följdfrågor. Jag svarade kort och gick sedan upp till mitt rum och slocknade med kläder på.

---

OOOOSCH killarna får reda på att hon inte är 18 än..... Detta kapitels high point typ.

Jag kunde inte låta bli utan rodnade lite och kollade bort samtidigt som jag log. Harry hade precis kallat mig snygg. Det kan jag leva med liksom. Vi pratade lite om Sverige och det visade att killarna hade varit där och spelat in musik men det hade blivit kaos senast dem var där och tjejer hade till och med flashat. Jag skämdes för dem tjejerna. Hade man ingen självkänsla utan kände att man behövde visa sina heliga delar bara för att få uppmärksamhet?

Killarna försvann in i inspelningsstudion och jag satt kvar och pillade på mobilen, twittrade lite och kunde inte hålla mig utan googlade one direction. Massa olika länkar kom upp, inget som jag orkade läsa dock. Jag blev snabbt uttråkad och lyssnade på musik. Precis när jag hade tänkt att ställa mig upp för att sträcka på mig kommer killarna ut igen.

Sedan var vi på väg till nya äventyr.

---

Ursäkta mitt språk men detta var ett riktigt anus kapitel.

You know what to do!

Killarna smålog och fnös till.

Liam började berätta en lång historia om att det började på x-factor då de sökte in som solo artister och inte kände varandra alls och dem alla gick vidare till boot camp men det var då det tog slut för dem alla. Det var det de trodde i alla fall men Simon hade andra planer för dem och satte dem i en grupp. Gruppen slutade som 3a i showen men populäriteten fortsatte att växa och här är vi idag som Englands största pojkband. Jag var verkligen imponerad över hur duktiga de var och att dom hade gjort allt detta under en sådan kort tid. De var ju inte gamla heller så dom hade hela livet på att fortsätta med sina karriärer.

Killarna började skratta lite åt hur dumma dem hade varit och tvingade mig att lova att inte berätta hur den lät för någon. Men allt hade sitt pris och jag hade värsta möjligheten att blackamaila dom nu. Vi fortsatte att prata lite om hur det var att vara känd kontra att vara 'normal'. Det visade sig att dom ibland önskade att de inte skulle sökt in till x-factor. Jag kunde inte riktigt förstå dom men dom förstod ju inte mig heller så att det var la jämnt så. Harry satt tyst ett tag som att han tänkte på en sak och sedan sa han.

---

Kommer Ali berätta om vart hon kommer ifrån eller kommer hon skämmas och inte berätta? Gud vad jag är som alla andra. Nej inga sånna frågor här inte. Bild brist. Bara läs och kommentera vad du tycker. Peace

Niall drog med mig ut från Nandos och gick i hög fart mot gatan och halade in en taxibil. Jag sa ingenting utan bara hängde med. Vi åkte kanske i 10 minuter innan taxibilen stannade utanför en stor tegelbyggnad. Det såg ut som ett ställe som var privat och lite highclass. Niall gick direkt fram till porttelefonen och ringde.

Jag var fortfarande förvånad över vad det var som hände men allt har ju säkert en logisk förklaring. Vi gick in genom den stora dörren och kom in i en lång hall som var riktigt mysigt dekorerad. Niall gick före mig med självsäkra steg och jag smög försiktigt efter honom. Vi gick upp för en trappa och kom in i ett rum som liknade ett allrum. Där satt Louis, Harry, Liam och Zayn i en soffa och var minst lika förvånade som jag, fast dem var nog mer förvånade över att jag var där.

Dem gick in i ett inspelningsbås och sa till mig att jag skulle sätta mig i det rummet där dem mixtrar med låtar och med rösterna. Lite uttråkat satt jag och snurrade runt i stolen men när dem började sjunga frös jag till och satt alldeles blixt stilla. Det var som att änglar sjöng.

---

Woho, skriver detta samtidigt som jag ligger i solen och steker. Ber därför om ursäkt för möjliga gramatiska fel och stavfel. Brb ska ba hoppa i poolen. Peace

Som ni kanske har märkt så har jag olika tjejer på bilderna hela tiden och det finns det en bra anledning till: Det är så att du kan föreställa dig att du är tjejen i berättelsen (Ali) och att du mer kan föreställa dig hur hon ser ut. Det ger dig mer chans att komma på själv och leva dig in i det!

Det kommer även (hoppningsvis) en ny design inom kort! I am excited!!!!!!

Happy 1D day!!

Jag gick ut till hallen och började knyta mina converse. Visst converse var både snygga och bekväma men det tog sån jäkla tid att knyta dem. Jag hade knytit ena då jag märkte att Niall kom och ställde sig i dörröppningen.

Jag hade undertiden knytit min andra sko jag var på väg ut då Niall omfamnade mig i en kram. En riktigt mysig ochh go kram men samtidigt en awkward kram. Jag var ju inte beredd på att han skulle krama mig så jag kramade inte tillbaka utan bara stod där som en död säl. När han släppte mig gav jag ifrån mig ett leende och han gjorde samma sak. Awkward.

Vägen hem gick ruskigt snabbt och jag låg i sängen bara 20 minuter efter. Jag var redo att sova och blundade då jag kom på att jag var tvungen att göra en grej innan dagen var slut. Jag tog upp mobilen och gick in på kontakten loverboy och skrev ett kort sms: Here you go, my number. You can thank me later. x / The best person in the world.  Jag var lite osäker när det gällde x:et men skickade ändå. Jag la sedan ifrån mig mobilen och lät sömnen omfamna min kropp.

---

Asså guuuuud vad jag älskar er som kommenterar! Ni gör fan mina dagar!

Jag gick in och slängde snabbt av mig skorna och gick sedan med killen in till köket.

- Hi Ali, I'm disapointed in you for not texting me yet... What did I do wrong? Det var Niall som skämtade med mig och försökte se sur ut.

Jag kollade in killarna och alla var rå snygga. Seriöst kunde Zayn inte vara kompis med en ful kille? Antar att snygga killar kommer i grupp. Vi gick gemensamt in till tv-rummet och en diskussion angående film startades. Jag, Louis och Zayn ville kolla på skräckfilm medan Niall, Liam och Harry ville kolla på komedi.

Det var Harry som hade givit med sig. Jag drog fram den läskigaste av alla i bunten, paranormal activity 3. Liam och Niall försökte klaga lite men det var trots allt 3 mot 2 eftersom att Harry inte brydde sig längre. Jag satte i skivan samtidigt som killarna satte sig i soffan. När jag hade fixat allt med dvd:n så fanns det en plats mellan Harry och Niall som jag knep åt mig. Jag var inte en vanlig tjej som bara ville se romantiska filmer utan jag älskade adrenalin kicken man fick av att kolla på skräckfilm. Jag kände hur Harry lutade sig närmre och viskade i mitt öra.

Jag lutade mig tillbaka och stirrade intensivt på tv:n, gud vad jag älskade skräckfilm! 

---

Är inte alls nöjd med mina kapitel nu för tiden. Finner ingen inspiration. Det finns en möjligthet till ett till kapitel senare. Vi får se.

Jag gick ut o sprang. Jag sprang för ett tecken, något som visade vad jag skulle göra. Jag sprang bort all frustration jag hade samlat på mig under en lång tid. Jag sprang för att det var bättre än att gråta. Egentligen så sprang jag för alla andra skäl än att det var bra motion. Och då menar jag springa inte jogga utan full fart, 100%. Därför blev jag snabbt trött, efter endast 2 kilometer så slog jag mig ner på en bänk och bara försvann från jordens yta ett tag. Det var jag och musiken. Hjärtat rusade och andningen var maxad. Jag kunde inte låta bli att skratta åt mig själv för att jag var så otroligt dåligt tränad. Jag reste mig upp och kollade mig runt och kände igen området svagt. Som att jag hade varit där innan men jag visste ändå inte vägarna. Jag fortsatte att gå, i ett relativt högt tempo. Min gång övergick till joggning och lite senare till att löpa igen. Någon kliometer senare tvärbromsade jag. Jag hade kommit på varför detta området var så bekant. Det var här Zayn bodde. Jag stod blixtstilla som att jag körde dansstopp, vände mig sakta om och skulle precis börja gå tillbaka då jag hörde mitt namn ropas.

Jag vände mig om och Zayn kom springandes mot mig.

Han sträckte fram en lapp med ett nummer på och jag tog emot den och nickade och fortsatte sedan att springa. När jag nådde min dörr kändes det som att jag skulle kolapsa, jag hade aldrig i hela mitt liv varit så här trött. Jag andades så snabbt som jag inte ens trodde att man kunde göra och mitt hjärta dunkande i 140. Jag klev in och mamma gav mig en förvånad min, jag kunde inte klandra henne. Inte en ända själ som kände mig skulle förvänta sig att jag var ute o sprang. I vanliga fall hade jag sprunigt upp för trappan men jag hade knappt ork att gå upp för den. Jag hade planerat att ta en riktigt lång dusch men började snabbt tänka vilket gjorde att jag duschade snabbt i stället.

Jag satte på Ray Bands med B.O.B samtidigt som jag gjorde mig i ordning. Jag hade smsat Zayn och frågat om vart filmkvällen skulle hållas och den skulle vara hos Zayn. Jag hade tagit ett beslut och det var att hålla allt på ett vänskaplig nivå. Jag satte på mig en enkel tröja och shorts, det var ju trots allt sommar. Sedan var jag på väg. Fast denna gången tog jag bussen, jag skulle ju inte överdriva motionen för en dag.

---

Har kommit på att en filmkväll måste finnas i en novell. Det är liksom en oskriven regel ;) x

Jag bara log och nickade, jag kunde inte avgöra om det var gulligt av honom eller om det var lite scary. Men han var ju söt och en sommarromans hade jag då aldrig sagt nej till. Jag sträckte över min mobil till Niall och han började intensivt knappra in sitt nummer och namn, min blick gled över till Zayn som små fnittrade åt situationen och gav mig en ursäktandeblick. Jag fick tillbaka mobilen och han hade döpt sig själv till: loverboy. Jag började små skratta men Niall var dödsallvarlig. En riktigt skum kille de där ändå.

Och där blev Zayn röd. Jag visste själv hur hemskt det var att rodna så jag klappade han bara på ryggen och gav en sympatetisk blick. Dem gick ut och vi vinkade till varandra och så fort dörren hade stängts hoppar Alyssa på mig.

Jag tänkte på det mer och mer för varje tomt glas jag plockade upp. Men det var inte troligt för mig. Varför skulle dem vilja ha mig? Jag är ju bara en enkel tjej från Bradford, som vilken annan tjej som helst. Medan dem var ruggigt snygga och trevliga. Varje tjej slängde sig säkert efter dem. Tydligen var min städning mycket mer effektiv när jag funderade på något för efter 15 minuter var vi klara inomhus. Alyssa som nog hade märkt att jag var lite frånvarande sa att jag skulle gå hem så skulle hon fixa utsidan. Jag gjorde som hon sa, ännu en gång GICK jag hem. Denna gången kom inte mamma rusandes mot mig så fort jag öppnade dörren utan satt förmodligen framför tvn eller något liknande. Jag lunkade upp för trappan och märkte att det värkte i musklerna. Om jag hade fått träningsverk för att jag hade gått skulle jag skämmas! Jag slängde mig i sängen och stirrade på mobilen. To text or not to text, that's the question. 

---

Jag får lite panik över att jag inte har en bra handling och är osäker på om jag går för fort fram. Helt ärligt så har jag inte planerat denna novellen speciellt mycket utan jag skriver utgående för hur jag känner den dagen jag skriver. Därför kan karaktären Ali ha humörsvägningar som få.

Om ni har något speciellt som ni vill ska hända i novellen får ni gärna ge mig tips!

Och ännu en gång ett stort tack för att ni tar er tiden att kommentera! x

Och med det gick jag, jag älskade att spela svår. Man såg på hela honom att han inte hade förväntat sig det svaret han fick. När jag kom utanför dörren spanade jag in området, vart fan var jag?! Prisad vare iPhone. Jag kollade genast på gps:n och insåg att jag var ca 40 minuter hemmifrån. Jag bestämde mig för att gå, det fanns inget bättre än att få frisk luft när man var lite bakis. Och så började min vandrig hem.

Så fort jag kom innanför dörren kom mamma rusandes med ett oroligt uttryck och så fort hon såg att det var jag så släpptes allt. Rynkan i pannan försvann och hon log till och med lite.

Shit inte visste jag att min mamma kunde prata så snabbt och babbla så. Jag var inte speciellt törstig och trotsade därför henne och gick raka vägen upp för trappan och in i badrummet. Jag såg faktiskt ganska fräsch ut, mer fräsch än vad jag kände mig i alla fall. Jag tappade upp ett skållhett bad och bara njöt. När jag satt där i badkaret fick jag skuldkänslor för att jag inte hade gått till Alyssa och hjälpt henne att städa upp. Jag satt och funderade på tanken att gå till henne och dra igång en storstädning för om jag kände henne rätt så hade hon inte börjat än och skulle förmodligen inte göra det heller. Smidigt hoppade jag ur badet och virade runt mig i en handduk. 10 minuter senare stod jag klädd i shorts och ett linne, simpelt men det fick duga nu när jag bara skulle städa.

Jag kände mig otroligt nyttig när jag gick till Alyssa, jag hade nog aldrig gått så här mycket på en dag på hur länge sen som helst. Jag var mer av en soffpotatis. När jag såg Alyssas hus och hur det såg ut på utsidan suckade jag djupt. Vi hade mycket jobb framför oss. Som vanligt klev jag rakt in i huset och möttes av en mindre pigg Alyssa och brevid henne stod Niall och Zayn. Är det de här man kallar stalkers? 

---

Ett litet mellankapitel som jag så fint har sett dom duktiga novellskrivarna säga. Är i alla fall stolt över min uppdatering! Haha, kommentera gäääärna! xx

Jag öppnade ett skåp men fann bara skålar m.m. Jag gav sedan Zayn en desperat blick och han log smått och pekade på skåpet som var åt höger. Jag log tillbaka och tog ut 3 tallrikar. Det skramlade och lät som bara den så när jag vände mig om stod den andra killen och små skrattade åt mig. Min första tanke var att han var oförskämd men jag var verkligen inte på humör för att vara tjurig, så istället skickade jag ett litet leende i hans riktning och ställde ner tallrikarna på bordet. Jag vände mig om för att återvända till köket och hämta glas men jag hann inte längre än en fjärdedels varv förrens jag träffades av den andra killen som stod och höll i glas. Jag återvände därför till att ställa ut tallrikarna.

Jag skrattade lätt och visste inte om jag skulle ta de som en komplimang eller som att han drygade sig. Zayn dök upp med maten som bestod av pannkakor och nygjorda scones. Jag kunde inte hjälpa det utan jag slickade mig runt munnen.

Niall hade tydligen studerat mig och för att slippa den pinsamma stunden så satte jag mig ner och killarna följde mitt exempel. Alla högg in i maten och bara några minuter senare var den nästan uppäten. Jag lutade mig bakåt och tog ett djupt andetag samtidigt som jag tog mig för magen. Dem båda skrattade åt mig, jag drog bara på axlarna samtidigt som jag fiskade upp min mobil från fickan. Otroligt många missade samtal och hälften var från mamma och den andra hälften var från Alyssa. För vanliga människor hade paniken tagit över men jag var förvånadsvärt nog lugn. Jag skrev ett sms till mamma: I'm still at Alyssa, I'll be home soon. Love you.

Jag skrev sedan ett sms till Alyssa: If my mum asks I'm at your place, how are you feeling? I'm feeling like a worn out old sock. And by the way you have to explain what happend last night. xxx

Jag lämnade bordet och hämtade resten av mina grejer. Jag var halvvägs ut när en hand tog tag i min axel.

---

Nu när jag är trött som få och inte har någon inspiration kvar i hela min kropp bestämde jag mig för att dra ihopp ett kapitel och det blev väl som det blev.

Jag satte mig ner vid bordet och försökte komma ihåg lite från gårdagen men lyckades inte. Jag skämdes något så otroligt över att jag hade kommit hit och bara knuffat ut honom från hans egna sovrum. Varför kunde jag inte bara stannat hos Alyssa? Det hade gjort allt mycket lättare. Zayn satte ner glaset framför mig där huvudvärkstabletten fortfarande brusade sedan satte han sig mitt emot mig. Ingen av oss sa något utan vi bara stirrade på varandra.

- Well this is kind of awkward. Det var det ända jag fick fram, jag hade jämt mycket att säga men nu fick jag inte fram ett ord.

Jag surplade i mig det sista av vattnet och lämnade sedan bordet, huvudvärken var fortfarande kvar men hade släppt lite. Jag gjorde mitt bästa för att minnas vart rummet var och efter en del virrande runt så hittade jag tillbaka. Min byxdress låg på golvet brevid sängen, jag fiskade upp den och gick sedan på jakt efter ett badrum.

Badrummet var betydligt lättare att hitta. När jag kom in så slogs jag av mina spegelbild. Fy fan, hade jag verkligen gått runt så här? Mitt smink var helt ut kladdat och jag såg ut som en dragqueen. Jag började skrubba bort allting och tillslut var jag det gamla vanliga tråkiga jag. Håret satte jag upp i en toffs  och slängde av mig tröjan och hoppade ännu en gång i byxdressen. Jag såg väl helt okej ut, men det hade onekligen varit skönt med mjukisbrallor och en tjocktröja.

Jag samlade ihop mina grejer och styrde ännu en gång stegen till köket, jag kunde nästan vägen dit nu. När jag nådde min destination så möttes jag inte utav en kille utan utav två styckna. 

---

Började skriva och var nästan klar när datorn kraschade och nu kom min kompis på besök så var tvungen att avsluta lite hastigt och lustigt. Lägger dit bilderna sen när jag har tid.

När jag kände att rodnaden hade lagt sig en aning vågade jag lyfta blicken och blev lättad när jag upptäckte att alla hade slutat stirra på mig. Jag skannade bussen, gamlingar, gamlingar, gamlingar, gamlingar. Vilken rolig stad jag bodde i.

Jag skulle precis börja rota i min väska efter hörlurar då jag märkte en hastig rörelse längst bak i bussen, jag skådade en riktigt snygg kille som hade ett utländsktutseende. Så diskret som möjligt satt jag och glodde på honom, om man nu kan glo på någon diskret. Jag var så borta i tankarna att jag inte hörde att min bussstation ropades upp. Så när jag såg den bekanta korsningen så for jag upp på ett kick och ropar på busschaufören att han ska stanna. Ännu en gång var alla blickar klistrade på mig. Bussen bromsade kraftigt in och jag fick hålla i mig för kung och fosterland för att inte ramla.

- Thanks! ropade jag glatt till busschaufören och han gav mig 'the evil eye' så jag hoppade av så fort dörrarna hade öppnats.

Redan utanför gatan hördes ljudet av musik, det var ju en liten sak som jag inte hade berättat för mamma. Det var att festen skulle vara hemma hos Alyssa. Jag gick fram till dörren och tvekade lite, det fanns ingen anledning till att knacka för hon skulle ändå inte höra något. Så jag öppnade dörren och klampade in, kort där efter hördes det att någon kom springande mot mig.

- Hi, I can't belive your mother let you out of the house!! Det var Alyssa som kom och nästan slog om kull mig med sin kram.

Och med det gick vi in till Alyssas rum. Jag möttes av en explosion av kläder när jag öppnade dörren, det var i alla fall en trygghet att veta att jag kunde låna av henne om det skulle krisa.

Jag nickade till svar och började ivrigt med sminket. En naturell bas och sedan kolsvarta sotade ögonlock. Jag var inte den tjejen som sminkade sig ofta och absolut inte mycket men denna kvällen kändes speciell och jag hade ju äntligen fått tillåtelse av mamma att gå på festen.

Alyssa kom in i rummet och gav mig en frozen strawberry daiquiri, min favorit. Jag sippade lätt medan vi fortsatte att sminka oss.

Jag gjorde som hon sa och kom ut gång efter gång med nya kläder på.

Byxdressen var på, sminket var klart och folket började strömma in. Mina förväntningar var sky höga, denna kvällen skulle bli något speciellt. Något minnesvärt, om jag nu skulle minnas den. Jag hade endast ett mål under denna kvällen och det var att ha så jävla kul. Jag höjde mig shot med vodka mot Alyssa och hon gjorde det samma.

---

Där kom det, del 2 i denna novellen. Kan inte säga att jag är jätte nöjd, får skylla på att jag är relativt trött. Feel free to comment!

En lätt knackning på dörren och mamma klev in. Jag satt fortfarande i sängen och såg ledsen ut, överdrev mina känslor liksom. Hela hennes ansikte lyste av skuldkänslor.

Min mamma var från england och min pappa var från Sverige. Därför kan man säga att jag är tvåspråkig. Vi bor dock i England, i en liten håla som kallas Bradford. Inte mycket hände här, ibland undrar jag hur mitt liv hade varit om jag hade bott i Sverige. Jag hade i alla fall sluppit den fula skoluniformen som jag måste ha till skolan varje dag.

Jag trodde inte mina öron, hade jag verkligen fått tillåtese att gå på en fest? Hela jag sken upp i ett leende.

Jag var på ett lyckorus. Puttade nästan ut mamma ur rummet och slängde mig efter mobilen och ringde Alyssa.

Jag slängde ihopp lite grejer som smink och sådant. Sen kom det till de svåraste beslutet. Vad skulle jag ha på mig? Jag stirrade mig blind på min gaderob och tog till slut ut en klänning, ett par höga shorts och ett linne, en byxdress. Alyssa fick hjälpa mig att bestämma. När allt ligger i väskan så är det överfull och jag får sätta mig på den för att ens ha en chans att stänga den. Men till slut går det och jag springer ner för trappan hämtar plånboken och kramar om mamma och springer sedan ut ur dörren.

---

Jaha det var la det de, första kapitlet och ja det blev som de blev helt enkelt. Ge jätte gärna respons! Kanske kommer upp ett nytt kapitel i kväll till och med?